Det kändes verkligen som hemma. Helt galet! Eller inte, med tanke på att alla möbler är de man ser i Sverige och eftersom namnen ju är desamma. Men ändå. Underbart! Rätt stort är det också, två våningar och samma labyrintlayout som man älskar så mycket. Vi tog en fika och hoppades på riktiga kanelbullar men hittade inga, så det fick bli chokladmoussetårta istället. Stackars oss. Sedan gick vi en lång och trevlig runda och plockade på oss lite smått och gott, bland annat nya sängkläder till mig (som kräks varenda gång jag ser mina vackra rödblåmönstriga mot de ögongojsgula väggarna), varsin bedårande sängkamrat(...) och x antal godsaker i food shopen som vaniljsocker, glögg, lingonsylt, kaviar och Marabou choklad!
Därefter var det ju dags för middag. Jag ville hedra min Mulle med att beställa kotlettraden som är hennes favorit, trots att jag själv tycker att den är rätt vidrig (jag vet - jag är en ängel) men de hade den inte! Så det fick bli laxen istället. Inte lika god som i Sverige, men good enough! Blev aningen förskräckt när jag såg att de hade side dishes som Mac 'n' Cheese, fries, etc. Men hallå - vi är ju i amerikat och därmed räcker det inte med små svenneportioner. Folk skulle ju svälta!
Jag övertalade Jessica att få ge henne lite ögonbryn. Fint va?
Nu ligger snart alla löven på marken...
Har jag nämnt alla härliga halloweenutsmyckningar..
..som alla har i sina trädgårdar?
Särskilt det här huset några hus från mig? Till och med jag blir rädd!
IKEA! Bra att dom har fattat konceptet här på andra sidan.
Camilla och "svenskt" ikeakaffe. Sådär. Vi satt och spanade efter svennar, men hittade bara en (tror vi) och det är snubben bakom mig som vi smygfotade.
Jag och mina nya sängkläder!
Jessica och en nyvariant av UFO-lampan man hade när man var liten.
Feels like home. Jag saknar mina tavlor. Mina möbler. Mina saker... Ja, jösses! Jag saknar inte min familj eller mina vänner. Jag är materialist.
Svenska kanelbulle-, karamelltårta- och kladdkakeljus. A must have!
Stora svenska bokstäver! Känns bra!
Jessica och kötbullar.
Camilla och laxen-braxen. Amerikanska varianten. Not too good. Tänkte beställa Mulles favvorätt kotlettraden, trots att jag inte äter sånt äckelkött, men det fanns inte!
Klockrent! Go swedish thinkning!
Passade på att hälsa på lite i Stockholm.
Inga ord behövs...
* * *
Ja okej, jag erkänner. Jag saknar Sverige. Blunda barn! Men det känns könt (hahha, eller också kanske jag menar: skönt. Råkade skriva fel där visst, hoppsansa - blunda barn, nej oj. lite försent. Vänta. Ska lägga till det tidigare. Så.) att få uppleva a little piece of home när man verkligen behöver det, här på andra sidan Atlanten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar