Springcarnevalandfacepainting

Hade en otroligt trevlig dag idag. Följde med Ana, Scott och Janice till Anas skola för att volontära för deras årliga Spring Carnival. Bidraget? Ansiktsmålning såklart. Jag satte upp min lilla station och blev tillsammans med "dirt cups" gjorda av krossade oreos och gummigodismaskar och "egg relays", direkt en av de populäraste stationerna.

Solar var otroligt poppis men även blommor och fjärilar tycktes sitta fint hos pojkar och flickor. 3-4 åringarna var underbarast som var så exalterade att de knappt kunde sitta stilla. Mycket fina verk på deras kinder kan jag lova. Anas klass var också gulliga, även om de spelade lite mer "coola" och påstod att de minsann fått sina kinder målade tusentals gånger innan. Helt klart allra sötast var en liten kinespojke som av någon anledning hade bestämt sig för att inte prata just idag men ändå ville försöka få fram att han ville ha både en sol och en fjäril på kinden.

Senare på dagen hade jag och Ana tråkigt så vi roade oss med att ansiktskladda varandra lite till. Själv fick jag en otroligt fin "sverigeblomma" på ena kinden och en grön-rosa giraff på den andra. Händerna smyckades av en ninjazebra och en rosa jättegroda (tänk Spirited away-monstret som aldrig slutar äta).

Ana blev en tigerunge... en livsfarlig sådan.. grrr..

Ana the tiger.

Zebra the ninja.

Ouch, dont eat me up.

Jag hoppas att du inte äter sverigeblommor, lilla tiger.

Springilingochklumpimagen

Gissa vem som har börjat blogga igen? Jo, JAG!

Tänkte bara skriva en kort liten update av dagen och framöver är tanken att jag ska blogga i nutid samtidigt som jag bloggar på sidan av i dåtid för att fylla ut tomrummen.

Tisdag:

Vaknade upp. Gick till badrummet för att borsta tänderna och inser att tandskenan (som jag fick för x antal år sedan efter tandställningsborttagningen) inte sitter i munnen. Konstigt, tänker jag och går in och letar bland lakanen, övertygad om att den av någon mystisk anledning måste ha ramlat ut. Bör tilläggas: detta har aldrig hänt förut. Skumt!

Hittar den dock inte och börjar oroa mig för att jag kanske har svalt den och genast kurrar magen till lite besvärat.. Gryuwrf. Äckligt! Som tur var tog det mig inte länge innan jag hittar den liggandes i sin lilla burk på badrumshyllan. Mycket märkligt. Jag var hundra på att jag satte i den igårkväll. Men men, jag är ju som jag är. Lite virrig sådär.

Började inte jobba förrens klockan 3 så tänkte ta en tur till gymmet. Ingen bil hemma. Trist. MEN! Jag gav minsann inte upp för det. Klädde i mig min nya, oinvigda Adidas-spring-vind-jacka och gav mig av. 35 minuter och över 5 kilometer senare anländer jag svettig och röd. Skönt. (P.S. Jag tog även på mig tights och andra klädesplagg i förhoppningen om att inte dra till mig alldeles för mycket uppmärksamhet som jag nog hade gjort endast iförd jacka..)

Lyfter vikter och tackar stolt nej till utlånandet av Averys bil. Nej, nej. Jag ska minsann springa hem igen. Och ja. Det gjorde jag! Fantastiskt. Det hade jag aldrig trott om mig själv för några månader sen.. Det är skönt att vara omgiven av inspiration..