Minisemesteriflorida

Träffade Brad kvällen innan jag åkte. Alltid lika mysigt. Satt och pratade som vanligt och insåg att vi vid kvart i 11 tiden var hungriga, så vi kastade in oss i bilen och körde till Cheesecake Factory på vadslagningen att de nog minsann skulle släppa in oss trots att de stängde vid elva. Såklart hade Brad rätt. Vi blev till och med erbjudna ett bord trots att vi kom dit fem minuter innan stängning. Hade fish tacos och pumpkin cheesecake, samtal om hur Brad hade haft det i Miami över Thanksgiving samt en givande 45-minuters-diskussion med servitören som också hade kommit hem från Florida dagen innan. Mysig kväll trots att jag nog stannade lite för länge... kom jag på, när jag kom hem och var tvungen att göra en riktig sista-minuten-packning vid 1-tiden. Men vadå? Det är jag ju expert på. Vad är en fyra-dagar-i-Florida-sista-minuten-packning mot en ett-års-resa-i-usa-med-fyra-säsonger-sista-minuten-packning? Exakt. Tänkte väl det..

Vaknade upp med Ana på morgonen och vi gjorde oss redo för avfärd vid 10-tiden. Hade packat alltihop (inklusive en CD som Brad gjort till mig kvällen innan (värsta film-movet. Tycker ni inte?) samt sommarkläderna som åkte fram ur byrålådan på rekommendation av diverse Bradar och servitörer som nyss varit där) trodde jag. Men insåg, när jag skulle ta fram mitt pass ur viktiga-papper-lådan, att ack så fel jag hade. Vart är mitt pass?-känslor började välla upp inom mig. Först lite sådär försiktigt. Sedan, efter 5 minuters runtletande, lite värre och efter en kvarts upp-och-ner-vändning av husets alla våningar började paniken visa sitt bittra ansikte. Jag insåg att jag nog var tvungen att släppa bomben för Janice och Scott när 10 minuter kvarstod innan avfärd - om inte annat för att få reda på om de kanske råkat städa undan det någonstans. Men självklart hade de inte det. Hmm.. Sätta sig ner. Lugna ner nerverna. Ta djupa andetag. Tänk. Tänk. Tänk! Aha! Uppenbarelse! Efter teoriprovet förra veckan hade jag ju åkt och handlat stövlar. Kassen = fortfarande inskuffad i garderoben under snabbstädning. Tada! Lättad? Japp. Janice lättad? Japp. Nu slapp hon ju ringa hotellet och be om barnvakt ifall jag inte hade kunnat följa med... Haha. Typiskt mig. Off we go!

Vi landade i Fort Meyers på eftermiddagen, körde vidare till Marco Island och kom fram till det underbaraste hotellet i världshistorien. Marriot Hotel, den lyxigaste varianten, ligger precis på en jättestrand, är hur stort som helst, har två jättepooler, tusentals rum, fina restauranger och (såhär års) fantastiskt vackra julprydnader! Vi hade två stora rum med jättemjuka sängar och havsutsikt. Dagarna spenderades med att avnjuta room service (som är världens bästa grej och lätt värt trots att det säkert kostar dubbelt så mycket. "Är det semester så är det", som Jan så vist påpekar. Hmm.. javisst, så länge jag slipper betala så), träna på gymmet varje morgon (grym jag är va?), bada i de uppvärmda poolerna, spela arcadespel, gå på zoo, gå på zoo, gå på zoo, zoo, zoo, promenad på den vita stranden oooh... sola? Nja, not so much. Vädret var nämligen: sämst. Tyvärr. Blåsigt, kallt och regnigt. Men vad gör man? Klaga känner jag mig inte riktigt berättigad till med tanke på att någon annan, dvs anledningen till att vi var där överhudvudtaget, verkligen led av det dåliga vädret. Bruden som bjudit in 170 gäster till sitt drömbröllop var den som fick genomgå både rehearsal, bröllop och mottagning, inomhus istället för på stranden.


Hur som helst. Trots trist väder var det en grymt mysig liten minisemester med familjen. God mat och trevligt sällskap (japp, jag har varit på min första rehearsal dinner någonsin) gjorde allt väldigt lyckat! Solbränna får jag skaffa mig i slutet av Januari när vi åker till Aruba!

Room service frukost och min fina familj.

´

Havsutsikt från hotellrummen.

Marco Island, Florida. Platt som en swedish pancake.

Ana i sin lilla säng.

Barnpoolen. Varm och skön.

Jag vann lite grejsimojser till Ana i the Arcade Lounge.

Vann till och med en ful liten snögubbe i en sån där Fiska-upp-en-leksak-med-en-klo som man aldrig, aldrig lyckas med! Imponerad över mina skills faktiskt.

Fågelbad på beachen efter allt regn..

Japp, de var några stycken.

Jag och varma kläder i Florida...

Jag och en Ana som värmer händerna i min ficka.

Ana mitt i ett steg.

Palmer... man kan nästan tro att vi var i Florida! Hade det bara varit lite varmare, så hade jag varit fullt övertygad.

Ett litet pepparkakshus sådär diskret uppställt i lobbyn.

Juldekorationer här och där. Florida style.

Utsikten. Fint.

Ett gigantiskt sandslott inomhus. Why not, liksom?

Camilla - strike a pose next to the castle!

Ana och en liten julegran.

Skoja bara. Den var stooor!

Fint inrett.

Julgransprydnader.

Ana - exhaaausted - i väntan på room service Mac 'n' Cheese.

Room service: Rottisserie Chicken and mashed potatoes, Mac 'n' cheese, fruits, bread, pinapple and apple juice. Yummy!

Marriot by night.

Lite cool sån lång-slutar-bild. Eller?

Inte vår bil, men nästan.

Gå på zoo, gå på zoo. Se en leppis. Wow! Va nära! Ser nästan arg ut. Eller nä, nog bara bitter.

Som sagt, vi är på ett exotiskt zoo och vad gör Ana om inte letar efter sina älskade myror?

Titta-på-aporna-båttur.

Apor.

En jättefikus. Tolka som ni vill, men mannen till vänster (inte höger) är min host dad så inga inappropriate kommentarer, tack.

"I wanna take a picture of my family!" - Ana, 4 år.

"Do something funny!"

En död allis. Typ.

Liten recap.

Skulle ta ett kort, men det blev en vältajmad filmsnutt istället :)