Camilla goes Blog: Mulliguppenbarelse

Idag var jag i en ny galleria vid namn Burlington Mall. Jättefint! Skön omväxling mot Natick (som om det är det största problemet jag har här i världen - tristess med bara en och samma galleria? Eller vänta! Det är det ju! Jag är en au pair!) och mycket finare. Hämtade upp Alinis och en ny tjej (i alla fall för mig) som heter Sandra (undra när man senast använt sig av meningen "som heter.." förstaklass? Fy, vad B.) och åkte dit för att göra lite julshopping. Ja, det gick ju bra. Åkte hem tomhänt. Men bara i praktiken. Jag fick nämligen träffa tomten (alltid kul!), en ny fantastisk insikt samt grymt mycket bra idéer av min idégivare Alina. Hon är helt otrolig. Grej efter grej efter grej kom hon på att jag kunde ge mina familjemedlemmar och snabbt gick det. Nu gör vi det, sedan det, sedan det. Sedan har vi det kvar och efter det behöver vi bara. Kom igen då! Chop chop! Förstår inte vad hon får allt ifrån, men fantastisk bra kvalitet där, tjejen! Har märkt att hon påminner mig lite om... (badambambam insikt!) MULLE!!! Såklart kan ingen ersätta världens bästaste Mulle-Bulle, men lite otroligt att jag hittat mig en liknande människa. Liten men tuff, liksom. En sådan jag behöver för att fungera.

Eftermiddag och kväll spenderade jag med familjen och julpyntade hela huset. Kransar på och ljus i fönstren, jultomtar och juldekorationer överallt samt uppställning av tre(!) julgranar. Ja, ni såg rätt. 3! En liten för Ana och två jättelika granar för att.. Janice numera har så många julgransprydnader att de inte får plats i en gran längre. Jag har en vag känsla av att jag bara har sett början av hennes (som hon själv kallar det) julfetischism.