Litesådärlediginnandetnyaåretträderin

Mellan den 27:e och 30:e var familjen hos Scotts släkt i Wisconsin och jag fick ledigt. Passade på att läsa böcker, plinka på flygeln, se på film, gå ut på en pub (första gången på… ett halvår typ. Fantastiskt spännande!), prata med Sverige och Julle i Idaho samt mysa med vänner.

Hade några härliga dagar med Alina då vi b la tittade på en underbar film, "My sister's keeper" med Cameron Diaz, som handlar om en liten tjej, Anna FitzGerald (konstigt nog), som föddes för att rädda sin cancersjuka syster. Grym! Dagen efter åkte vi till Boston för att gå i parkerna, men frös ihjäl så vi åkte till Cambridge Mall istället och shoppade - INTE vantar. Nej! Hittills har jag klarat hela vintern UTAN vantar. Varför? Jo, för att det verkligen inte finns några, NÅGONstans. Helt hopplöst! Inte ens HM har annat än tunna, små, finstickade fingervantar. Än så länge har inte fingrarna frusit loss, men man vet aldrig. Det händer nog förr eller senare..

Och på den positiva noten: Imorgon är det nyårsafton!



Filmkväll, Alina och caesar sallad!

Vi fryser. I Public Garden. Brr.

Sa jag att det även härjade bitande, iskalla vindar?
Duvorna i Boston Common frös lika mycket som mina stackar små fingrar, om inte mer...

Cambridge mall hade fortfarande sina juldekos uppe!

Bästajuldagennågonsin

Juldagen är ju dagen som gäller här borta på andra sidan. Vaknade denna morgon av en, om möjligt, ännu mer exalterad Ana som bokstavligen hoppade på stället av förväntansfullhet! Jag slank dit ner i min stickade jultröja och hann precis i tid till att beskåda när Ana kom in i rummet och fick syn på tomtens verk. Oslagbart! Vi hade en jättemysig morgon med julklappsöppning och jag kan inte ens beskriva hur generösa min värdfamilj är. Fick jättefina klappar! Smågrejer i sockan, massagepresentkort, North Face (urgh, nu är jag en äkta amerikan) termobraller, smycken, ett stort bidrag till en ny dator samt ett jättesött silverhalsband av Ana.

Juldagsfrukosten blev pannkakor och bacon (för de som var intresserade) och därefter låg vi med matkoma på golvet, begravda i berg av Anas nya leksaker. Det krävdes mycket viljestyrka att ta oss upp för att "gå en promenad". Ja, den där jäkla julpromenaden finns tydligen i familjer världen över (men här får man åtminstone öppna julklapparna innan!). Dock var det väldigt mysigt. Vi åkte in till Boston, åt en jättekalkonlunch (eftersom de på menyn endast serverade en trerätters julmiddag) på stans tillsynes, enda öppna restaurang och gick en promenad i Public Garden.

En snöbollskastningsmatch senare åkte vi hem och lekte lite till innan jag åkte förbi Alina som hade Tess över för att mysa lite. Kom hem lagom till förrätt och champagne och åt sedan en jättegod julmiddag (inklusive sill-i-dill) med en Paradisask och glögg till efterrätt. Bästa juldagen någonsin (för när annars får man legalt öppna julklappar då?)! Har aldrig i mitt liv ätit så mycket på en endaste liten dag..

Öppnande av julklappar. Alltid lika kul!

Ana och berget av nya, viktiga bra-att-ha-grejer.

Uppumpning av en hoppboll och en öppnad svennematsrullbricka.

Ana och jag gör mosaikmästerverk i hennes nya prinsesstält.

Julmiddag och finporslinet från Dior. Haha.

Glögg schmlögg!! Oväntat jättepoppis med amerikanska vodkamått!

Julaftonsomkanskeinteriktigtkändessomjulafton

Jag tänkte bara börja med att skriva att detta är mitt första inlägg på… låt mig se: en månad! Wöuw, Camilla! Nytt rekord i sämsthet. Jag vet... men jag har en ursäkt. Som ni alla vet(?) så har min underbara vän Bettan (min laptop) dragit på sig någon form av "lets-smält-strömkabeln-och-gör-mig-själv-oladdningsbar" vilket i sin tur har fått mig fruktansvärt frustrerad då jag inte har kunnat sitta ner i lugn och ro och blogga. Så ja. Där har ni det. Därför kommer nu här (med min fantastiskt underbara, nya Macbook pro - som vi hoppas för med sig bättre tur) exxx antal ej upplagda inlägg från, ja, ni gissade det, JUL och framåt. Enjoy, den som orkar ta en liten resa bakåt i tiden. Ehm..

Julafton, den 24:e (förklaringen är för er som.. är judar (Alina?)) vaknade jag upp med Ana. Hon kom inskuttandes och injublandes till mig vid sju. Vi låg och mös till 9 då klockan var 3 och det var dags för Kalle Anka på "tv". Vi ville ju så klart sitta i realtid och se på Kalle. Bra det gick, inte. Jag hade ju nästan hoppats på att det skulle finnas någon live-sändning som vi kunde benjuta (ett ord?) oss med. Men icke! Istället skramlade jag fram lite youtube-klipp på "Husvagnssemestern", "Plutos jul" och "Tomtens verkstad" samt ett klipp av Arne Weise från 1997. Men det fick duga. Därefter åt vi lite julfrukost och vid 12 var jag redo att julskypa med Ma-ma och Håkis. Jättemysigt. Men extra hemlängtanssorgligt. Efter en timme ungefär ringde Frickjulen och jag fick god jula mig med hela tjocka släkten. Mysigt, men de var lite sugna på julklappar tror jag. Så jag var inte sådär jätteintressant. Men vad kan jag hjälpa att jag inte är inslagen i glitterpapper och en jätterosett? Hmpf :)

Eftermiddagen spenderade jag dels med att omvandla en glasjulkula till julgransprydnadsfetischisten Janice samt att tillsammans med familjen gå på julaftonsmässa i den katolska kyrkan. Det kändes ju kanske lite.. hmja. Inte direkt min grej, men jag är ändå glad att jag följde med. En upplevelse i sig, absolut. Plus att klockkör och musik var jättebra. Amen!

Senare på kvällen satte vi ut mjölk och kaka till tomten, spred ut renmat (magisk müsli) till hans renar i trädgården samt traditionsläste julsaga. Helt underbart hur Anas ögon glittrade av förväntan när hon gick och la sig. Tomten! När hon äntligen somnat blev jag inbjuden av Jan och Scott till "Tomtens uppdrag", dvs den traditionella julklappsinslagningskvällen där det viktigaste, må nämnas, är gott vin - och sällskap inom parantes. Jag tackade såklart ja med stor entusiasm med tanke på hur underbart grym jag är på att slå in paket. Ödmjukheten? Den lämnade jag hemma i Sverige. Nä, men på allvar. Jag är faktiskt rätt så bra - fråga vem som helst som någonsin bevittnat ett av mina mästerverk! Hur som helst så satt vi i ett antal timmar och slog in paket efter paket efter paket. Jag kan nästan på allvar lova att jag nog aldrig sett en så julklappsbeprydd (why do I keep putting "be's" in front of every adjective?) gran förut. Jag satte till och med ihop (efter Scotts misslyckade försök) ett självpuffande leksakståg med spår att åka runt i ring, runt granen.

En mysig och once-in-a-life-time-julafton, men ja. Jag saknar Sverige och den klassiska julaftonen jag bara har upplevt 19 gånger hittills.. Längtar redan till nästa jul!

På julaftons morgon kommer Ana in och får syn på en av mina tröjor.
"Camilla, this is the shirt you wore the first day you came here! Can I wear it? Can I wear it for every day?"
Jag fattar inte hur hon kom ihåg det, men hon hade rätt! Gullig :)

Kalle-tittande i sängen.

Julgranskulsverk med lilla familjen inuti.

Lite julprydnader i köksfönstret.

Kyrkan..

Renmatning.

Familjen samt tomtens kaka och mjölk.

Ana och sin egna lilla gran.

Julaftonssagoläsande.

Full fart i Tomtens verkstad.

Julgran med klappar. Låt inte illusionen lura er.

Mitt bidrag till granen.

* * *

NOTIS
Jag har köpt världens bästa julklappar till min värdfamilj. Ana får "musfällan"-spelet, en svennematskokbok för barn från ikea och ett "make-your-own-window-art"-kit. Janice får New Moon-boken som hon har önskat sig och julkulan jag gjorde. Scott får en Dan Brown-bok som han har önskat sig och en sjukt het, svart julbock från Ikea. Dessutom har jag plockat ihop ett litet "smått-och-gott-från-sverige"-paket med en paradisask, marabouchoklad, pepparkakskola, saltlakritsfiskar, Annas pepparkakor, julskum, kexchoklad, Kalles kaviar, räkost, glögg, sill och en ny sugproppsdiskborste (det var dags för en).

TACK, för världens bästa julklappar som kom ifrån Sverige! Jag hoppas att ni inser att när ni väl kommer hit, så har ni minst lika fina klappar som väntar på er... kanske! Hihi :)

Julpreppning

Ja, jag börjar bli lite spänd över att juleafton närmar sig. Har hittills hittat på så mycket svenskt julpyssel som möjligt för att få upp julstämningen. Jag menar, det är inte det att det är brist på julpynt - utan snarare svenskt julkrimselikrams. Så jag har sysselsatt mig och min omgivning med att göra allt från lussekatter till pepparkakshus till flätade julhjärtan till smällkarameller. Vad mer?

Efter en kall, snöig tisdag var Ana sugen på varm choklad. Men usch, den amerikanska blanda-med-vatten-"choklad"-mixen är så grymt vidrig att jag tänkte att jag skulle göra riktig choklad från scratch (som farmor gjorde till oss varje sommarmorgon ute på landet - tillsammans med mackor med smör och ost till frukost). En storsuccé blev det! Men för mig var det absolut roligaste när Ana tvingade mig att låta henne smaka kakaon. Vad var det jag sa, ungj*vel?

Senare på dagen bestämde jag mig för att göra Julias julklapp. Hon åker nämligen iväg till Idaho i nästan två veckor, både över jul och nyår, så det var sista gången jag fick träffa henne i år. Presenten blev grymt speciell. Eller det var i alla fall tanken. Målade nämligen en julig tavla av mig och henne (Piff och Puff). Tanken som räknas!

Idag, den 23:e, åkte jag och Alina (efter en jättebullefrukost på Panera Bread) till IKEA för att införskaffa lite svensk julemat. Kom tillbaka från Sverige med en jättefin, svart julbock till Jan och Scott att ställa under granen samt en rullbricka full med kexchoklad, juleskum, Annas pepparkakor, pepparkakskola, salta lakritsfiskar, sillidill, en paradisask, glögg samt en ny, grym sugproppsdiskborste! Bästaste julklappen för vilken amerikanare som helst, I know. Senare på dagen kom jag på den briljanta idén att göra nejlikoapelsiner med Ana. Det var... ett äventyr. Kul och mysigt även om jag fickgöra om jobbet minst tre gånger då Ana själv ville trycka in alla tusen nejlikor i fem apelsiner och lyckades inte få in dem mer än 2 millimeter och blev så irriterad när jag tryckte in dem något mer att hon drog ut dem igen för att återigen trycka in dem 2 millimeter och so on och so forth...

Imorgon är tanken att min unge väcka mig på julaftonsmorgon och så ska vi titta på Kalle Anka tillsammans vid 3. Det vill säga: klockan 9 på morgonen. Hur bra som helst! Längtar :)

Varm choklad. Fem delar socker, fyra delar kakao, en del mjölk :)

Puff och Piff i julegranen..

Alina och en... bulle?

Alina utanför the Christmas Tree Shoppe. Julstämning! Woo!

Ana och jag - nejlikoapelsinmästermakerskorna.

* * *

CITAT

Jag låter Ana borsta mina tänder i hoppet om att jag äntligen kan få borsta klart hennes...
- You are weird!
- Well, that's not very nice. Why d'you say that?
- Cos you have white spots on your front teeth.
- You think that makes me weird?
- Yeah.
- Thanks a lot. But at least I don't have a chipped tooth!
- Camilla, these are my baby teeth. I'll get new ones!
- ...
- But maybe... you can go to a tooth store? To buy new ones! Yeah! Good idea!

Kul. Till och med en fyraåring märker mina flaws. Känns kul. Men nu har jag ju i alla fall en lösning på mitt problem. Tandaffären nästa!

TheNötknapper

Idag var jag och såg en balett för första gången i mitt liv! Helt fantastiskt bra ju! Varför har jag aldrig gjort det förut? Hur som helst så var det familjen som tog med mig att se Nötknäpparen i operahuset och jisses vad grymma dansarna är! Jag kan inte ens föreställa mig på alla olika ställen de måste ha muskler för att klara av movesen de gör. Till och med barnen som inte kan ha varit mer än 7 år såg ut som om de svävade på moln! Sedan behöver jag nog inte nämna att jag sannerligen förstår varför äldre damer gärna går och ser en balett eller två som vardagssysselsättning.. Jag menar männen, trots (eller kanske just därför) sina färgade tights, är ju i stort sett nakna på scen. Grr... ehm.

Litet smakprov för er som inte var där.

The Nutcracker!

Ana tar en vacker bild på mama och mig.

Förväntansfull publik!

Smygfoto, hihi.

NOTIS
Idag åkte min Magnus hem till Sverige igen. För alltid. Sorgligt men sant Det kommer att kännas jättekonstigt för de svenska pojkarna har liksom varit en del av mitt äventyr i stort sett ända sedan jag kom hit och nu kommer de inte att vara det längre.. Kommer helt enkelt att sakna att ha mina svenska grabbar att hänga med. De är verkligen helt underbara! Hälsa Sverige från mig och ha en kul svensk jul, era fuskisar.

Mange, Ekan och Matte. Ses snart igen, hoppas jag.

Theannualfitzmasparty

Igår eftermiddag, när mina host parents röjde ur och preppade huset för kvällens julpartaj, tog jag med Ana på bio för att se den nya disneyklassikern Princess and the Frog. Hur bra som helst! Vet inte om den har haft premiär i Sverige än (troligen inte, eller hur?) men när den kommer måste ni se den! Underbar. Ana tyckte att den var lite lång och somnade nästan i min famn. Men berodde nog inte på filmen utan på sockerkoman hon måste fått efter en gigantisk påse enemenemems (M&M's) och en jätteportion popcorn.

När vi kom tillbaka var det mesta redo. Alla onödiga möbler var nerflyttade i källaren, cateringfirman hade satt upp mat och bar och ljus och ljud var up and running. Att få ungen i säng var dock inte det lättaste. Hon ville såklart vara med och festa och varenda gång dörrklockan ringde hoppade hon till, tunnlade mig och skuttade ner för trappan för att lägga huvudet på sned och välkomna med ett "hiiii.." (dvs: I'm Ana and I'm adorable!). Till slut lyckades jag dock få henne i säng (min säng) och kunde joina partyt med min närvaro.

Superkul kväll trots att bara hälften av både deras samt mina inbjudna gäster kom. Men vad kan man göra? En väntad snöstorm är en dålig ursäkt, särskilt när alla vet att Massachusettsmänniskor är "stuck up" och tråkiga. Inte som i New Jersey där de varje år, alltid lyckades få ihop över hundra villiga gäster. Trist, men vad gör man? "Mer mat och sprit till oss", som Scott så vackert vände på det! Jättekul hade vi! Mange, Tess och Julia (samt Scott som kanske har världens hetaste dance moves) gjorde min kväll!

Ana proppar i sig popcorn och annat gott!

Tess, jag och Julia.

Dricker lite sådana där sofistikerade cosmos.

Mange, Julia och Tess. Partypinglor!

"Nu tänker vi ta ett kort med dig, bara så du vet, bartendern!" - He didn't seem to mind, though.

Scott, gayparet och Mange. "You swedish girls are so beautiful - and we're gay!"
Mange tar Julia på en svängom och Scott kör sina groovy moves.

Ännu en sofistikerad drink... hehe.

Muuser framför brasan.

Snööö!

Camilla - the substitutbartender.

Japp. Jag vet vad jag gör!

Barfota utan strumpor och skor...

Mössamenvarkenvantarellerhalsduk

Igår fick jag ett paket! Hurra! Ner i brevlådan ploppade det med en liten duns. Schploff. Jag tänker: "Wow! Ett Paket? Till mig? Bara mig?" och öppnar det på fläcken. Vid andra omständigheter hade man kunnat tänka sig att kalla paketet en julklapp och i det fallet hade man ju kunnat föreställa sig att jag borde ha väntat med att öppnat det tills den 24:e... Men nja, nu visste jag ju redan vad som var i, ingenstans var det märkt med "julklapp" och jag var så oerhört ivrig att få beskåda innehållet! Men ack! I min brådska förglömde jag det faktum att min skrivmaskinsmaskinsdator ju inte fungerar och i och med det inte heller min enda möjlighet att vila mitt öga på en svensk dvd-film. Kul! Här ligger nu, framför mina bara fötter, äntligen min chans att få se det alla andra i hela världen redan sett, min mors debut på den stora scenen och jag förhindras av en sådan larvig bagatell som en värdelös kompeluter! Garrhghh! Pariserflickorna får vänta... antar jag, tills jag löst detta värdelösa löseflösta problem..

Sa jag att jag var ledig igår? Det var jag i alla fall. Så vad var inte en bättre idé än att plocka upp Magnus (han ska ju snart åka hem - för alltid - till Sverige, så man måste ju passa på!) och hitta på något kul. Vi bestämde oss för att åka till Harvard. Faktum är ju att detta kunde beskrivas som vår sista dejt och den första vi någonsin haft själva var ju faktiskt på just Harvard. Vilket vackert sätt att knyta ihop knuten...? Hmm. I alla fall. Vi hade jättemysigt. Särskilt när vi letade efter en mössa till mig och kom över en jättevacker, tjockstickad svamphatt på Urban Outfitters. Eller vad tycker ni? Nej, jag köpte en annan.. Letade även efter vantar och halsduk men hittade inga. Kul att jag kommer att frysa ihjäl i vinter. Magnus åt en burrito på det bästa burritostället i stan och sedan åkte vi vidare till Arlington Mall för att hitta mig ett par svarta byxor att ha på mig på julfesten nu på lördag. Hittade ett par på Forever 21 för några lappar. Grym affär faktiskt. Amerikanska motsvarigheten till H&M, men med mycket bättre kvalitét. Fråga Lisa som säkert fortfarande använder linnet jag köpte därifrån i Florida 2007. Handlar dock inte där så ofta, Marshall's och TJ-Maxx är mina favoriter (som säkert alla redan insett), men någon gång ibland blir det.

På vägen hem letade vi efter ett mysigt litet kafé att ta en kaffe på. Bra. Jobbat. Camilla. Jag trodde jag att jag visste var det fanns ett, men det slutade såklart med att vi efter ett "låt-oss-frysa-ner-kroppen-till-minus-tjugotre-grader-i-jakten-efter-ett-mysigt-kafé-äventyr" hamnade på ett av alla Starbucks, där vi drack julkaffe. Trodde vi. Insåg nämligen efter halva koppen att det ju smakade precis som vanligt. Men men. Jag kommer att sakna min kanske bästa flickvän Mange.

Julia och jag spenderade kvällen i Natick ur-och-in-springandes i affärer för att hitta henne en tjockisjacka. Det slutade med att hon köpte sig en skid(höhö)snygg skidjacka - trots att hon vägrade att försöka övertala kassasnubben att få provköra den utomhus (det var ju trots allt världens kallaste dag!) innan hon köpte den, eftersom vi var osäkra på att den var varm nog. Jag hittade varken vantar eller halsduk.

Kom hem rätt sent och hade tur som fångade Scott och Janice då de höll på att klä granarna! Spenderade sedan resten av kvällen (plus en del av natten) att ha lite mama/daughter (fast inte om blommor och bin - uschnej - jag menar snarare "bonding time") tid. Jättemysigt! Tog oss bara kanske tre timmar att bli klar med att hänga upp Janices alla älskade julgransprydnader (favoriten är den 20 år gamla, oöppnade kattmatsburken hon erhållit som just en julgransprydnad - det är en lång historia) i den sista granen. Men det var värt det! De är s-t-å-t-l-i-g-a!

Paket till mig!

Jag, auditionar för en ny Super Mario-figur.

Jag och Mange fotar en rolig bil i letan efter gott kaffe.

Julgranskonst, fint va?

Nya mössan, inte lika fin som den andra, jag vet. Men.. ni vet hur det är?